Buffertsparande, bolån och ränteläge diskuteras vid middagsbordet i hushåll över hela Sverige i lågkonjunkturen. Finansreportern Edvard Lundkvist varnar för hur sårbara svensk privatekonomi blivit och ger konkreta råd till den som vill stå stadigare, säger han i videon här ovanför.
Expertens tre tips för en starkare privatekonomi 2025

Mest läst i kategorin
Fler svenska hushåll börjar ta sin ekonomi på allvar. När räntan rusar och matkassen blir dyrare väcks frågan: Hur rustad är man egentligen om något oväntat händer?
Det menar Edvard Lundkvist, finansreporter på Dagens PS, som följt utvecklingen och tycker att det är hög tid att fler ser över sin ekonomiska motståndskraft.
”Dels är det väldigt många svenska hushåll som inte har någon buffert alls. Det är chockerande höga siffror och den ständiga påminnelsen som behövs”, säger han.
MISSA INTE: PPM-miljonärerna: Spararen har 7,6 miljoner i premiepension
Det pungslår din privatekonomi
Många saknar helt och hållet marginaler. Det gör dem extra utsatta när det sker snabba förändringar i vardagsekonomin – som höjda räntor, oväntade räkningar eller stigande priser på mat och el.
Att ha en buffert som täcker tre månaders utgifter är ett riktmärke som förordas av bland annat Nordeas privatekonom Anders Stenkrona.
Men för många känns det orealistiskt. Lundkvists uppmaning är enkel: Börja spara ändå. Ett litet sparande är alltid bättre än inget alls.
Bolånet – våga tänka om
En av de hetaste frågorna just nu gäller bolåneräntan: ska man binda eller låta den vara rörlig? Det traditionella rådet har länge varit att rörlig ränta lönar sig över tid. Men dagens läge är inte traditionellt. Allt fler ser behovet av stabilitet i en osäker ekonomi.
”Det handlar i grunden om vilken risknivå man är bekväm med”, säger Edvard Lundkvist.
Har man marginaler kan rörlig ränta fortsatt vara ett alternativ. Men för hushåll som måste ha kontroll på varenda krona, kan en bunden ränta vara räddningen.
Världen påverkar din privatekonomi
Svensk ekonomi påverkas numera direkt av vad som händer ute i världen.
Krig, handelsbråk och energikris har tryckt upp inflationen och påverkar Riksbankens beslut. När stora ekonomier bromsar in sprider sig oron – och Sverige är inget undantag. Riksbanken har höjt räntan flera gånger för att få bukt med inflationen, men om konjunkturen försvagas ytterligare kan det snart bli aktuellt med sänkningar.
För hushållen betyder det fortsatt osäkerhet. Och osäkerhet kräver förberedelser.
Tre saker att göra – redan i dag
Det finns ingen universallösning som passar allas privatekonomi. Men några grundtips delar ekonomiexperten med sig av i videon:
- Gå igenom din ekonomi ordentligt. Vilka utgifter är nödvändiga? Vad kan tas bort?
- Spara, om så bara en liten slant varje månad. Bufferten är din krockkudde. Fundera på hur du klarar en ekonomisk smäll. Har du råd med rörlig ränta, eller ger fast ränta dig nattro?
- Den som dessutom har en plan för vad som händer om lönen tillfälligt försvinner – på grund av sjukdom, arbetslöshet eller något annat – står betydligt bättre rustad när ekonomin svajar. Att ekonomin svänger är inget nytt. Men att fler nu börjar ta det på allvar är en nödvändig vändning.
Läs mer om ekonomi:
PPM-miljonärerna: Spararen har 7,6 miljoner i premiepension
Arturo Arques, 60: Så grejar du ekonomin efter 50 års ålder
Pension eller sjukersättning? Så ska du tänka
När banken fryser kontot – vad gäller och hur gör man?

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, TV och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.