Samtidigt som bromsar, däck och blinkers kontrolleras in i minsta detalj vid bilbesiktningen, släpps farliga utsläpp ut ur avgasrör utan att någon reagerar.


Nu höjer vissa rösterna för en förändring.
”Detta borde vara en ögonöppnare. I stället väljer Transportstyrelsen att fortsätta blunda”, skriver Johanna Brunge Grant från Bilprovningen i en debattartikel i DN.
Luftföroreningar från trafiken dödar varje år långt fler än vad olyckorna på vägarna gör. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet dör omkring 1 400 människor i Sverige i förtid på grund av trafikrelaterade utsläpp – sju gånger fler än de som omkommer i trafikolyckor.
Ändå saknas en effektiv kontrollmetod för att fånga upp problemet vid källan, skriver Omni.
Det handlar framför allt om utsläpp av små, osynliga partiklar från äldre dieselbilar med slitna eller manipulerade reningssystem. Just de bilarna slinker ofta förbi den nuvarande besiktningen utan anmärkning, eftersom kontrollen är föråldrad och gränsvärdena lågt satta.
MISSA INTE: Så påverkas bostadspriserna av gängkrigens sprängningar
Missad chans till livräddande åtgärder
Trots påtryckningar från både EU-kommissionen och svenska branschaktörer, inklusive Bilprovningen, har Transportstyrelsen valt att inte skärpa kraven. När de nya föreskrifterna för bilbesiktning presenteras i sommar kommer de inte att innehålla någon obligatorisk mätning av partikelutsläpp.
Det är ett besked som väcker frustration. Den teknik som behövs finns redan och används framgångsrikt i bland annat Tyskland, Belgien och Nederländerna.
Där underkänns upp till 9 procent av dieselbilarna i miljökontrollen. I Sverige är motsvarande siffra mindre än 0,05 procent.
Det innebär inte att svenska bilar är renare – utan att vi inte ser vad som faktiskt kommer ur avgasrören.
MISSA INTE: Sverige har världens dyraste skatt på sol-el: Käppar i hjulet
Riskerna från utsläpp störst för barn och äldre
De ultrafina partiklarna som släpps ut från gamla dieselmotorer tar sig djupt in i kroppen och påverkar hjärta, lungor och hjärna.
Mest utsatta är barn, äldre och personer med redan nedsatt hälsa.
Att Sverige har en äldre fordonspark förvärrar läget ytterligare. Många bilar rullar år efter år med undermålig eller icke-fungerande rening.
Dessa fordon hade kunnat upptäckas och stoppas vid en uppdaterad kontroll – men lagstiftningen ligger efter.
MISSA INTE: 5,9 miljoner svenskar drabbas: Dags att byta efter trippelsmockan?
Samhällsekonomin i vågskålen
Det handlar inte bara om hälsa, utan också om pengar. Varje tidig död, varje kronisk lungsjukdom och varje vårdtillfälle som orsakas av luftföroreningar innebär en kostnad för samhället.
Att Bilprovningen vill investera i utrustning och börja använda ny teknik redan nu visar att viljan finns – men besluten uteblir. EU:s tvingande krav dröjer till 2029. Fram till dess har Sverige möjlighet att agera på egen hand. Men fönstret håller på att stängas.

Nollvisionen missar utsläppens siffror
Det svenska trafiksäkerhetsarbetet styrs av en nollvision: ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Men visionen omfattar endast olyckor – inte utsläppen som kommer från trafiken.
Om målet verkligen är att skydda människors liv borde utsläppen vara en lika självklar del av visionen som vägräcken och reflexvästar.
”Vi har inte råd att vänta ända till 2029”, skriver Johanna Brunge Grant i sin debattartikel.
Hon efterlyser tre konkreta åtgärder: att mätning av partikelutsläpp införs vid besiktning redan nu, att gränsvärdena skärps så att fler bilar underkänns – och att nollvisionen uppdateras så att den även omfattar de som dör av trafiken, inte bara i trafiken.
Läs mer om ekonomi:
500 miljoner skattekronor ska stoppa gråstarr och höftont
Hög skatt på pension – men bara 728 svenskar använder nytt knep
Nu minskar inte skillnaderna mellan kvinnor och mäns lön längre

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.