Stegra bygger just nu världens största anläggning för grönt stål utanför Boden – ett industriprojekt i jätteformat med stora ambitioner och minst lika stora utmaningar. Efter systerbolaget Northvolts konkurs växer oron bland investerare.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 19 juni 2025Publicerad: 19 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Vid Norra Svartbyn utanför Boden växer ett av Sveriges mest ambitiösa industriprojekt fram. Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, bygger vad som ska bli världens största anläggning för tillverkning av så kallat grönt stål – stål som produceras med vätgas i stället för kol, för att kraftigt minska koldioxidutsläppen. Men oron för projektets framtid har ökat efter att systerbolaget Northvolt gått i konkurs, rapporterar Svenska Dagbladet.
Staten har gått in med 1,2 miljarder i det nya stålverket. Ett stöd som beviljats av Energimyndigheten och som är godkänt av EU-kommissionen. H2 Green Steel har även fått 3 miljarder från EU:s innovationsfond. De han en slutlig skuldfinansiering på 48 miljarder kronor i projektfinasiering och det totala aktiekapitalet uppgår i 24 miljarder kronor.
Totalt han företaget säkrat runt 75 miljarder kronor, skriver Stegra i ett pressmeddelande. Så summorna som läggs på projektet i stöd, lån och bistånd från bland annat Sverige är massiva.
MISSA INTE: OECD varnar: Svensk ekonomi hotas av växande risker
En byggarbetsplats i gigantisk skala
Projektet i Boden påminner mer om en mindre stad än ett bygge. Cirka 3 000 personer arbetar där i nuläget, och antalet väntas stiga till 5 000 när installationer och eldragningar intensifieras under hösten. Mitt bland stålkonstruktioner och betongfundament reser sig en 142 meter hög byggnad – det så kallade dri-tornet – där vätgasbaserad järnsvamp ska tillverkas, en viktig komponent i grönt stål.
”Det ser ut som Mordor”, konstaterar vd:n Henrik Henriksson under företagets kapitalmarknadsdag, och syftar på den massiva anläggningens dramatiska utseende.
ANNONS
Allt fokus på Boden efter lärdomar från Northvolt
Efter Northvolts fall har många investerare dragit öronen åt sig, rapporterar SVT Norrbotten. De två bolagen har gemensamma grundare, liknande finansieringsmodeller och delvis samma ägare. Henriksson försöker nu lugna oron genom att fokusera på ett tydligt budskap: full koncentration på att slutföra projektet i Boden.
ANNONS
”Vi har lärt oss att det är ett projekt som gäller: Boden, Boden, Boden”, säger han.
Expansion i andra länder – som Portugal, Brasilien och Kanada – har lagts på is. I stället har Stegra satsat nära två miljarder kronor på att rekrytera och utbilda personal med erfarenhet av att starta upp stålverk från grunden.
Tre grundpelare – och tre problem
Placeringen i Boden valdes strategiskt utifrån tillgången på billig el från Luleälven, närheten till järnvägen Malmbanan och hamnen i Luleå. Men samtliga dessa faktorer har mött utmaningar:
- El: Bolaget har hittills endast säkrat el till första produktionsfasen, vilket innebär 2,5 miljoner ton stål per år. För att nå målet på 5 miljoner ton krävs mer kapacitet.
- Malm: Statliga LKAB vägrade först leverera malm på grund av överbelastad järnväg, vilket tvingade Stegra att söka leverantörer i Brasilien och Kanada. Nu planeras dock provleveranser från LKAB.
- Hamnkapacitet: Luleå hamn räcker inte till, vilket innebär att exporten får ske via Piteå.
Trots problemen säger Henriksson att förseningarna minskar i omfattning för varje månad, och att projektet fortfarande är på rätt väg för att börja producera hösten 2026.
EU-regler gynnar grönt stål
En avgörande faktor för Stegras affärsmodell är kommande EU-regler. Gratis utsläppsrätter till stålindustrin ska fasas ut mellan 2026 och 2035, vilket gör att traditionellt producerat stål blir dyrare. Dessutom införs 2026 det så kallade Cbam-systemet, som innebär att utländska producenter också måste betala för sina koldioxidutsläpp när de säljer stål inom EU.
ANNONS
”2030 kommer brunt stål att vara dyrare än grönt”, menar Henriksson.
Därtill har bolaget redan säkrat kunder som är beredda att betala upp till 35 procent mer för det klimatvänliga stålet.
Framtiden: börsen och lönsamhet
Stegra har hittills tagit in omkring 75 miljarder kronor och har använt cirka 45 miljarder. En eventuell börsnotering ligger i framtidsplanerna, för att finansiera vidare expansion.
”Vi har ambitionen att gå den vägen”, säger Henriksson och tillägger att privat kapital räcker för fas ett och två, men att mer pengar krävs för vidare steg.
Trots stålets generellt pressade lönsamhet ser Stegra ljust på framtiden. Företaget räknar med en avkastning på eget kapital på 20 procent – långt över branschens genomsnitt. Och även om konkurrensen om grönt stål kan öka, tror Henriksson att företagets läge i norra Sverige med låga elpriser ger ett bestående försprång.
Läs mer:
Sverige riskerar elbrist inom tio år – importbehovet ökar
Jobbar bara helger – med full lön: ”Har aldrig haft det så bra”
ANNONS
Svensk BNP växte i april – hushållens konsumtion bakom ökningen
Claes Malmberg: ”Jag har alltid levt som en miljonär”
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS