LO-förbunden förlorade över 20 000 medlemmar under 2024. Klyftan mellan arbetare och tjänstemän har aldrig varit större – både vad gäller medlemsantal och organisationsgrad visar nya siffror.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 29 maj 2025Publicerad: 29 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
En ny rapport från tankesmedjan Arena Idé visar att förbunden inom LO tappade drygt 20 000 medlemmar under 2024. Trots detta ökade det totala antalet fackligt anslutna i Sverige, tack vare en tillströmning på 25 000 medlemmar till tjänstemannaförbunden inom TCO och Saco.
Men medlemsantalet är bara en del av bilden. Den så kallade organisationsgraden, alltså andelen yrkesverksamma som är fackligt anslutna, är en annan viktig indikator. Och även om LO tappar i absoluta tal, har organisationsgraden i landet ökat något. Det beror helt på att fler tjänstemän än tidigare går med i facket.
MISSA INTE: Länsstyrelsen stoppar Stockholms miljözon – ”bristande förarbete”
Historiskt stor skillnad mellan arbetare och tjänstemän
År 2006 låg organisationsgraden lika högt, 77 procent, för både arbetare och tjänstemän. I dag är motsvarande siffror 58 procent för arbetare och 74 procent för tjänstemän.
”Klyftan mellan arbetare och tjänstemän är rekordstor”, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och författare till rapporten, till Arbetet.
En utveckling som enligt Kjellberg drivs av både strukturella förändringar på arbetsmarknaden och svårigheter för LO att rekrytera nya medlemmar.
ANNONS
Tjänstemannayrken växer – arbetarjobb minskar
ANNONS
En viktig orsak till att klyftan växer är att fler nya jobb skapas inom tjänstemannasektorn, där facklig anslutning traditionellt är högre. Samtidigt minskar antalet traditionella arbetarjobb. Det ger en automatiskt högre genomsnittlig organisationsgrad, även om LO tappar medlemmar.
Men utöver arbetsmarknadsförändringar finns även interna utmaningar för LO-förbunden. De har svårare att organisera yrkesgrupper som ofta är unga, utrikesfödda eller har osäkra anställningar.
”Inom arbetaryrken finns en högre andel tidsbegränsat anställda, högre andel deltidsanställda, högre andel unga och en högre andel utrikesfödda. Det gör det svårare att organisera för LO-förbunden”, säger Kjellberg.
Bakslag efter a-kassehöjning 2006
Ett viktigt skede i utvecklingen kom 2006, då den dåvarande Alliansregeringen höjde avgiften till a-kassan. Det ledde till ett kraftigt tapp i fackligt medlemskap, först både bland arbetare och tjänstemän.
Men medan tjänstemannaförbunden senare återhämtade sig och började växa igen, har LO-förbunden fortsatt tappa medlemmar – med undantag för pandemiåret 2020 då medlemsantalet tillfälligt ökade.
Minskning av förtroendevalda försvårar rekrytering
En särskilt oroande utveckling, enligt Kjellberg, är att antalet lokala fackliga förtroendevalda och klubbar har minskat stadigt under många år. Det påverkar rekryteringen negativt.
”Undersökningar visar att många skulle gå med i facket och även bli fackligt aktiva bara de får frågan. Och det är ju enklast om man har lokal närvaro”, förklarar han.
ANNONS
Vad krävs då för att LO-förbunden ska vända trenden?
”Det är väl just att rekrytera medlemmar och att bygga ut facket på arbetsplatserna. Och se till att rekrytera utrikesfödda som förtroendevalda, speciellt på arbetsplatser där många kommer från andra länder”, säger Anders Kjellberg.
Facklig organisering är alltså fortfarande ett kraftfullt verktyg – men kräver lokalt engagemang, inkluderande arbete och nya strategier för att nå dagens alltmer diversifierade arbetskraft
Läs mer:
Strejk på Systembolaget – lagom till midsommar
Boräntorna står still – men bundet lån kan snart bli dyrare
Tyska matjättar sänker matpriserna – pressar konkurrenter
Ett år utan bankkort: IT-expertens protest mot det spårbara livet
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS