LO-förbunden förlorade över 20 000 medlemmar under 2024. Klyftan mellan arbetare och tjänstemän har aldrig varit större – både vad gäller medlemsantal och organisationsgrad visar nya siffror.


Mest läst i kategorin

De drabbas värst av åldersdiskrimineringen
Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden är utbredd och de som drabbas allra värst är äldre, lågutbildade kvinnor. Åldersdiskriminering är svår att bevisa och svår att bekämpa, på arbetsmarknaden förekommer den i alla branscher och det är lätt att komma undan med det. Den här åldersdiskrimineringen gör att samhället förlorar både erfarenhet och miljarder, när företag går miste …

Hur ska vi kunna jobba till 67 när ingen vill ha oss?
Staten vill att vi ska jobba tills vi är 67 år, eller äldre, men åldersdiskriminering skapar problem och gör det svårt att få jobb. Att du går i pension vid 63 i stället för vid 67 ger en medelinkomsttagare 9 000 kronor mindre i pension varje månad, men åldersdiskriminering gör att många inte kan välja. …

Experternas varning: Färre barn och längre liv hotar din pension
Färre barn, längre liv och senare inträde i arbetslivet pressar pensionssystemet. Nu varnar forskare för att svenskar måste jobba mer. Svenskar börjar arbeta senare, sjukskriver sig oftare och lever allt längre. Samtidigt föds allt färre barn. Kombinationen sätter hård press på det allmänna pensionssystemet. Nu varnar forskare i en artikel publicerad hos Svensk Näringsliv för …

Nu blir det bättre för många deltidsanställda
Nya regler som ger tusentals svenskar chans till högre ersättning träder i kraft den 1 april i år. Det gäller alla butiksanställda som arbetar deltid. I dag är det hela sju av tio butiksanställda som jobbar deltid. Många av dem vill jobba mer, men får nöja sig med att vid behov kallas in för extrajobb, …

Kostnadschock när äldre pensioneras – unga sjuka dubbelt så ofta
När äldre går i pension drabbas svenska företag av en kostnadschock eftersom yngre är sjuka så mycket oftare. För svenska företag ses ökande sjuklönekostnader som ett allt större hinder för tillväxt, det framgår av Svenskt näringslivs rapport Företagens regionala utveckling 2026. I rapporten uppger 28 procent av företagen att deras kostnader för sjuklöner begränsar deras …
En ny rapport från tankesmedjan Arena Idé visar att förbunden inom LO tappade drygt 20 000 medlemmar under 2024. Trots detta ökade det totala antalet fackligt anslutna i Sverige, tack vare en tillströmning på 25 000 medlemmar till tjänstemannaförbunden inom TCO och Saco.
Men medlemsantalet är bara en del av bilden. Den så kallade organisationsgraden, alltså andelen yrkesverksamma som är fackligt anslutna, är en annan viktig indikator. Och även om LO tappar i absoluta tal, har organisationsgraden i landet ökat något. Det beror helt på att fler tjänstemän än tidigare går med i facket.
MISSA INTE: Varför överger svenska sparare hoppfulla Indien? Experten svarar
Historiskt stor skillnad mellan arbetare och tjänstemän
År 2006 låg organisationsgraden lika högt, 77 procent, för både arbetare och tjänstemän. I dag är motsvarande siffror 58 procent för arbetare och 74 procent för tjänstemän.
”Klyftan mellan arbetare och tjänstemän är rekordstor”, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och författare till rapporten, till Arbetet.
En utveckling som enligt Kjellberg drivs av både strukturella förändringar på arbetsmarknaden och svårigheter för LO att rekrytera nya medlemmar.

Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Tjänstemannayrken växer – arbetarjobb minskar
En viktig orsak till att klyftan växer är att fler nya jobb skapas inom tjänstemannasektorn, där facklig anslutning traditionellt är högre. Samtidigt minskar antalet traditionella arbetarjobb. Det ger en automatiskt högre genomsnittlig organisationsgrad, även om LO tappar medlemmar.
Men utöver arbetsmarknadsförändringar finns även interna utmaningar för LO-förbunden. De har svårare att organisera yrkesgrupper som ofta är unga, utrikesfödda eller har osäkra anställningar.
”Inom arbetaryrken finns en högre andel tidsbegränsat anställda, högre andel deltidsanställda, högre andel unga och en högre andel utrikesfödda. Det gör det svårare att organisera för LO-förbunden”, säger Kjellberg.
Bakslag efter a-kassehöjning 2006
Ett viktigt skede i utvecklingen kom 2006, då den dåvarande Alliansregeringen höjde avgiften till a-kassan. Det ledde till ett kraftigt tapp i fackligt medlemskap, först både bland arbetare och tjänstemän.
Men medan tjänstemannaförbunden senare återhämtade sig och började växa igen, har LO-förbunden fortsatt tappa medlemmar – med undantag för pandemiåret 2020 då medlemsantalet tillfälligt ökade.
Minskning av förtroendevalda försvårar rekrytering
En särskilt oroande utveckling, enligt Kjellberg, är att antalet lokala fackliga förtroendevalda och klubbar har minskat stadigt under många år. Det påverkar rekryteringen negativt.
”Undersökningar visar att många skulle gå med i facket och även bli fackligt aktiva bara de får frågan. Och det är ju enklast om man har lokal närvaro”, förklarar han.
Vad krävs då för att LO-förbunden ska vända trenden?
”Det är väl just att rekrytera medlemmar och att bygga ut facket på arbetsplatserna. Och se till att rekrytera utrikesfödda som förtroendevalda, speciellt på arbetsplatser där många kommer från andra länder”, säger Anders Kjellberg.
Facklig organisering är alltså fortfarande ett kraftfullt verktyg – men kräver lokalt engagemang, inkluderande arbete och nya strategier för att nå dagens alltmer diversifierade arbetskraft
Läs mer:
Strejk på Systembolaget – lagom till midsommar
Boräntorna står still – men bundet lån kan snart bli dyrare
Tyska matjättar sänker matpriserna – pressar konkurrenter
Ett år utan bankkort: IT-expertens protest mot det spårbara livet

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.
Senaste nytt
Ekonomijournalisten: Så kan bankernas vinster faktiskt gynna dig

SCB: Inflationstakten 0,5 procent i februari

Stamcellsbehandling kan bromsa skörhet hos äldre
90 procent av bildatan kan hamna i Kina – därför granskas uppkopplade bilar
