Mellan 2022 och 2023 förlorade vi svenskar tio års reallöneökningar på grund av den höga inflationen, nu kräver industrifacken rejäla löneökningar.


Mest läst i kategorin

Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska börja mätas
Personalkontinuiteten inom hemtjänsten och på äldreboenden ska börja mätas på nationell nivå för att användas som underlag i utvecklingsarbete. Det är kris inom äldreomsorgen och det är numer vardag med personalbrist, kommuner har betalar miljoner till konsultbolag för att få hjälp att spara på äldreomsorgen. I syfte att spara pengar och ge personalen mer tid …

Företagare tjänar flera tusen i månaden på att jobba efter 66
Företagare som fortsätter jobba efter 66 får flera tusen mer i månaden på grund av sänkta skatter och arbetsgivaravgifter. Jobba så länge du kan, miljoner står på spel, höginkomsttagare som slutar jobba innan de nått sin riktålder kan enligt en pensionsekonom förlora flera miljoner, räknat på hela livet. För en person som tjänar 110 000 …

De ger hyresrabatt till företag med åldersblandad personal
Skandia Fastigheter har tagit ett initiativ för att försöka motverka ålderismen på arbetsmarknaden och samtidigt kanske få fart på sin kontorsuthyrning. Äldre diskrimineras på arbetsmarknaden och en forskningsrapport visar att Sverige är sämst i Norden på att anställa 55-plussare. En undersökning från Swedbank visar att 55-plussare upplever att det största hindret för dem att byta …

Inte nödvändigt att gå i pension för 75-åriga Ola
Ola Månsson är 75 år och har kört taxi i 43 år, han har inga planer på att sluta och tycker inte att det är nödvändigt att gå i pension bara för att en viss ålder har uppnåtts. Det är allt fler som jobbar efter pensionen och det är inte längre självklart att helt lämna …

Får 100 000 kronor för att flytta semestern
TT har kontaktat landets regioner gällande vad som erbjuds till de anställda som kan tänka sig att flytta delar eller hela sin semester den kommande sommaren. I Västernorrland erbjuds vårdanställda 100 000 kronor extra om man flyttar på sin semester. Många regioner försöker samtidigt få bort systemet med extraersättning under sommaren. TT har kontaktat landets regioner …
Enligt Konjunkturinstitutets senaste lönebildningsrapport ligger svenskarnas reallöner i dag på 2015 års nivå, det skriver Dagens Nyheter.
Industriavtalet sätter märket
Nu ska Industriavtalet förhandlas och fackförbunden kräver historiskt höga löneökningar.
Sedan avtalsrörelsen 1998 har Industriavtalet haft en lönenormerande roll på arbetsmarknaden, det kallas att industrin sätter märket, skriver Ekonomifakta.
Det betyder att den procentuella lönehöjning industrins parter kommer överens om, även gäller som kostnadstak för andra branscher, det handlar alltså om flera miljoner svenskars löner.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon
Kräver 4,2 procent
De löneökningar som förhandlats inom industriavtalet har historiskt hamnat på cirka 2 till 3 procent, men 2023 blev löneökningen 4,1 procent och 2024 blev den 3,7 procent.
De senaste åren har den höga inflationen dock gjort att våra reallöner har minskat, därför kräver nu de fem facken i industrin löneökningar på 4,2 procent.
För en medellön på 39 900 kronor skulle det innebära en löneökning på 1 676 kronor i månaden.
Facken pekar på att vi haft kraftiga reallönesänkningar de senaste åren och att svensk industri samtidigt har haft hög lönsamhet och har tagit marknadsandelar internationellt.
I sin lönebildningsrapport bekräftar Konjunkturinstitutet att industrin, sett till rörelsemarginal och vinstandelar, de senaste åren har haft relativt hög lönsamhet.
Går inte ihop
Arbetsgivarna inom industrin tycker inte att 4,2 procent reflekterar situationen för svensk industri och håller inte med om det facken grundar sitt höga krav på.
Enligt Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, är målet med industriavtalet att säkra svensk industris internationella konkurrenskraft.
Industriarbetsgivarna brukar ange att löneökningar behöver hållas nere eftersom kostnaden för arbetskraften är en viktig faktor för industrins konkurrenskraft.
Per Hidesten menar att den svenska industrins lönsamhet de senaste åren beror på den svaga kronan och att produktiviteten i Sverige har varit låg.
”Men det är produktiviteten som betalar löneökningar och löner. Över tid har vi haft en låg produktivitetsutveckling i Sverige, strax över 1 procent sedan finanskrisen. Det går inte ihop med krav på löneökningar på 4,2 procent”, säger han till DN.
Permanent tapp för våra reallöner
Inflationen och de höga räntorna har gjort att våra reallöner har minskat kraftigt, mellan 2021 och 2023 föll de med över 6 procent.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.
Senaste nytt

Var tionde Ica-butik går back

Flygstrejk stoppar 12 flygplatser – 3 000 anställda berörs i påsk

Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska börja mätas

Populär turiststrand stängd – bajsbakterier i vattnet
