A-
A+

Tips: Så minskar du dina matkostnader

Det finns många knep att ta till för att komma billigare undan med matkostnaderna. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Mat, PrivatekonomiNews55

Maten är en stor utgift för de flesta hushåll. Men här finns det också mycket pengar att spara. Det rapporterar Göteborgs-Posten som delar med sig av spartips!

Annelie Sandström

Annons

Annons

Visste du att det går att att spara 1 240 kronor i månaden om man gör matlådor till varje vardag jämfört med att äta utelunch? På elva månader blir det 13 640 kronor som till exempel kan finansiera den tolfte månadens semester. Ett knep är att göra många lådor på en gång och frysa in.

Ett sparknep är att först och främst se över vad man har hemma i skafferiet och i frysen, och att tillaga mat av detta först – ett smart sätt att ta tillvara på råvaror och minska matsvinnet.

Man kan även göra sina inköp utifrån de basvaror som finns hemma och komplettera med det som finns till bra pris i affären – till exempel mat som är nedsatt i pris eller till kampanj, eller säsongens billiga grönsaker. Att planera en veckomeny och skriva inköpslista och hålla sig till den är ett bra tips skriver Göteborgs-Posten som rekommenderar att man enbart ska vara impulsiv i butiken om det lönar sig och man hittar något mer prisvärt.

Hålla utkik

Att köpa frysa grönsaker är ekonomiskt eftersom man bara tar fram den mängd som behövs och priset kan variera stort här för olika fabrikat med nästan samma innehåll visar en granskning som tidningen tidigare har gjort.

Man ska även tänka på att välja billiga råvaror till sina maträtter, exempel på detta är rotsaker som potatis och morötter som är bra basvaror som mättar. Även kål och baljväxter är prisvärda livsmedel.

Att hålla utkik efter extrapriser lönar sig och jämföra priser och vara ”otrogen” och gå till flera affärer enbart för att komma åt den billiga varan man är ute efter. Appar som exempelvis Matpriskollen är användbara.

Däremot är det sällan en bra att ta tre och betala för två om du inte vet att till exempel de där tre citronerna kommer att användas.

Släng mindre

Visste du att matsvinnet till största del sker i hushållen? Och här finns det verkligen mat och pengar att spara.  Varje svensk slänger årligen enbart i hemmet fullt ätlig mat som motsvarar 40 luncher och häller dessutom ut flytande föda i vasken som motsvarar 90 koppar kaffe, skriver Göteborgs-Posten.

Ha koll på att du har rätt temperatur i kyl och frys så att maten håller längre. Tänk också på att bäst före-datum inte automatiskt innebär att livsmedlet är oätligt, avgör detta istället med din näsa och smaksinne.

Du kan rädda mat och andra produkter genom exempelvis sajten Matsmart. Luncher till reducerat pris hittar man på appen Karma och mat som blivit över på appen To good to go.

En restdag

Ha som vana att göra en restdag då och då. Man kan göra en buffé med alla rester man har. Eller till exempel låta den överblivna maten, som fisk, bli en bas i en soppa. Man kan göra omelett med någon riven ostkant och något grönt som riskerar att hamna i komposten.

Att klämma ur det sista ur förpackningar och klippa upp dem och skrapa ur ger en hel del extra.

Andra tips är att skära ner på dyra råvaror som kött. Man kan även dryga ut köttfärssåsen med linser eller rivna morötter. Så testa att försöka halvera konsumtionen av det som kostar mest, även att få i sig protein från annat än kött, exempel på det är fisk, ägg, bönor, linser, svamp, nötter och frön.

10 000 på kaffe

Håll igen på kaffe som du tar i farten på stan. Köper du en kaffe latte fem dagar i veckan för 40 kronor blir det 10 000 på ett år. Ett alternativ, förutom färre kaffeinköp, kan vara att skaffa en termosmugg och ta med kaffe hemifrån.

Bröd är något annat som blivit dyrt, att baka eget blir billigare, även om elen också gått upp i pris.

Till sist – glöm inte det vi kan få helt gratis. Till exempel att plocka vilda bär och svamp. Det finns många lokala Facebook-grupper där människor även skänker och ge bort frukt och bär från sina träd mot att man kommer och plockar.

3
Annelie Sandström
Kontakta mig
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Be om att bli uppringd

Mejla oss