News55

Så blir du blåst på tusentals kronor i matpengar

Artikelbild
STOCKHOLM 20070716
Gunnar Ljunggren
Gunnar Ljunggren
Uppdaterad: 26 okt. 2021Publicerad: 26 okt. 2021

Vad sägs om 7000 kronor om året i extrapengar till ett normalhushåll. Ja, så skulle det kunna vara om marknaden fungerade som den ska. Men nu gör den inte det.

ANNONS
ANNONS

Och det är politikerna som stoppar konkurrensen som skulle kunna sänka priserna på matvaror för oss i Sverige.

Jag ska ta upp några exempel. Kommer ni ihåg en butikskedja som hette Prisextra. Det var en mycket framgångsrik kedja med livsmedelsbutiker. Prisnivån hos prisextra låg cirka 20 procent under de stora jättarna. Prisextra var dessutom ett mycket lönsamt företag. Och naturligtvis populärt eftersom butikerna hade ett minst lika bra urval av produkter i sitt sortiment som de stora konkurrenterna. Skälet till att Prisextra redovisade goda vinster, trots de låga priserna, var att de tog bort mellanleden i distributionen. Det var naturligtvis en nagel i ögat på giganterna som inte kunde hålla så låga priser.

Så Prisextra gick samma öde till mötes som så många andra företag som är för framgångsrika. Prisextra köptes upp av Axfood/Hemköp. Nu finns inte längre Prisextra, det är nedlagt.  Ett liknande öde drabbade livsmedelshandlarkedjan Netto, liksom det drabbade Spar många år tidigare.

Nu är uppstickarkedjorna borta. Nåja, det var inte synd om ägarna till uppstickarna bland livsmedelskedjorna. De sålde sina butikskedjor till de stora, bland annat Hemköp/Willys och Coop. Köparna var nöjda, de blev ju av med en konkurrent som hade lägre priser och säljarna var nöjda de fick bra betalt för sina butiker. Förlorarna var vi konsumenter. Butiker som har lägre priser försvann ju för oss som ville handla billigt. 

Samma år som Prisextra såldes 2012 så spenderade ett normalhushåll i Sverige 36 000 kronor på livsmedel och alkoholfria drycker, enligt uppgifter från Jordbruksverket. En prissänkning på 20 procent skulle betyda att ett normalhushåll i Sverige skulle kunna spara drygt 7 000 kronor per år. Det var ju så mycket lägre priser som bland annat Prisextra erbjöd sina kunder.

Då kan man ju faktiskt ställa sig frågan, varför tillåts konkurrenter i samma land köpa upp varandra? Vem bär ansvaret? Konkurrensverket kan inte göra något åt saken, enligt deras regelverk är det tillåtet med den här typen av uppköp. Och konkurrensverkets regelverk styrs av politikerna. Det är politikerna som tillåter att konkurrensen försämras till nackdel för svenska konsumenter.  Försvaret brukar heta att stordriftsfördelarna motiverar den här typen av affärer. Men i de exempel som jag skrivit om är det ju tvärtom, de små kedjorna levererade matvaror till lägre priser än de stora kedjorna. 

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS