A-
A+

E55:s vinexpert: Här är den nya typen av vin som blivit populärt

E55:s vinkrönikör och expert Magnus Waern berättar i sin premiärkrönika allt du behöver veta om en ny typ av vin som lockat stort intresse.

e55

Annons

Du har säkert hört talas om naturviner, men vet du vad det är för något? Där tror jag att det blev svårare att svara, bland annat för att det inte finns någon officiell och glasklar definition.

Kort uttryckt handlar det om icke-interventionistisk vinmakning, dvs att låta druvmusten mer eller mindre sköta sig själv på vägen fram till ett färdigjäst vin. Det innebär framför allt att inte tillsätta någon jäst utan förlita sig på den som sitter på druvornas skal eller har bosatt sig i vinkällaren. Och inga andra tillsatser för den delen, förutom att man tillsätter lite svavel (sulfiter) eller inte något alls. Fast man ska komma ihåg att det bildas sulfiter naturligt under jäsningen, dock i mycket små mängder. Och tillsätter man svavel så verkar upp till 30 – 40 mg/l vara acceptabelt för många producenter. Detta ska jämföras med EUs maxgränser på 150 – 200 mg/l.

Svavlet tillsätter man för att skydda vinet mot oxidation och oönskade mikroorganismer, vilket man gjort sedan ett par hundra år. Men är naturvin något nytt? Nja, snarast något nygammalt, eftersom man långt tidigare inte tillsatte något svavel alls.

Men om man nu vill göra ett naturvin ställer det mycket stora krav på druvmaterialets kvalitet och renhet. Minsta smuts eller röta kan lätt förstöra vinet. Och i vinkällaren är renligheten viktigare än något annat. Oftast odlas druvorna ekologiskt eller biodynamiskt.

Men om det nu är så svårt, varför producerar en odlare ett eller flera naturviner? Ökad efterfrågan spelar stor roll, men svenske vinmakaren Lars Torstensson uppger att många odlare söker ett fruktigare vin. Själv undrar jag om inte ett fruktigare vin är resultatet av att man prioriterar druvornas kvalitet. Sedan finns det andra som ger sig på detta område för att lära sig något eller ser det som en utmaning.

Nämnde Torstensson berättar att han gjorde sitt första naturvin i början på 90-talet på Domaine Rabiega, men då var det inte många som var intresserade. Simon Woolf skriver i Decanter att initialt var intresset lågt, men när begreppet naturviner skapades 2008 startade kontroverserna och därmed den mediala bevakningen. Det gav i sin tur upphov till en allmän nyfikenhet. Sedan dess har intresset stadigt ökat, dels från producenternas sida, dels från konsumenternas. Även idag är naturvin en klar vattendelare bland vinmänniskor, fast kontroversen är inte lika påtaglig längre. Förespråkarna ser det ofta som en etisk fråga, där de tar fasta på det äkta och det naturligt opåverkade, medan belackarna anser att vinerna är orena och skitiga och därmed näst intill odrickbara.

Och visst finns det viner som inte håller måttet. Naturviner bör vanligen inte sparas, då risken för oxidation och orenheter ökar med tiden. Men det finns konsumenter som har lärt sig att tycka om de flyktiga syror och stalltoner som ofta kan förknippas med naturviner. Vad tycker jag själv? För att parafrasera ett klassiskt uttryck så är jag försiktigt negativ. Det innebär att jag erkänner att det finns riktigt bra naturviner, men ännu inga som jag vill lägga ner i vinkällaren.

Var hittar man naturvinerna? Det är många restauranger och vinbarer som erbjuder dessa drycker, då många sommelierer omhuldar och prioriterar dessa viner. Naturviner går givetvis också att hitta i Systembolagets butiker, men utan naturvinsangivelse, då det inte finns några officiella regler för vinerna. De går då under rubriken ekologiska viner, utan någon särredovisning. Eftersom det inte finns någon klar och entydig definition av begreppet naturvin, så finns det heller ingen statistik över försäljningen, inte heller internationellt. Fast det börjar komma regler, dock mest för mindre producentsammanslutningar. Rimligen kommer det att hända mer på detta område framöver.

Slutligen verkar det finnas en viss risk att likställa naturviner med orangea viner, med de senare hör till en helt annan kategori som det möjligen finns anledning att återkomma till.

Magnus Waern

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Be om att bli uppringd

Mejla oss