Hyresgästföreningen har tagit fram en egen modell för att beräkna bostadsbristen på kommunnivå – och menar att deras metod är mer användbar än Boverkets. Samtidigt kritiserar Boverket rapporten för faktafel.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 11 maj 2025Publicerad: 11 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Beräkningar av bostadsbrist och framtida byggbehov görs av flera aktörer – från Boverket till privata konsultföretag och banker. Nu ger sig även Hyresgästföreningen in i diskussionen med rapporten Räkna med bostadsbrist, framtagen av deras bostadspolitiska utredare Ragnar Bengtsson.
Han menar att Boverkets nuvarande modell fokuserar mer på social utsatthet än på faktisk brist, och att dess mått har stora osäkerheter:
”När Boverket räknar bostadsbrist är det mer en bild av den sociala utsattheten. Men måtten de använder är fyllda av allvarliga osäkerheter. För de bygger på registerdata som inte går att använda för att mäta den här sortens utsatthet”, säger han till Fastighetstidningen.
MISSA INTE: Därför klipps nu en halv miljon kreditkort – av staten
En modell på kommunal nivå
Hyresgästföreningens modell är enkel i sin utformning och bygger på att beräkna förändringen i antalet vuxna invånare och antalet bostäder i varje kommun sedan 2006. Utifrån detta beräknas bostadsbristen med hjälp av en så kallad kommunkvot, där man utgår från att det i genomsnitt bor 1,5 vuxna per bostad.
Om till exempel 100 vuxna tillkommer i en kommun krävs 67 nya bostäder (100 delat med 1,5). Om endast 50 bostäder byggts det året, innebär det en brist på 17 bostäder.
”Det finns så många osäkerhetsfaktorer med befolkningsprognoser, och det vi sätter är i alla fall en miniminivå för bostäder som behöver byggas för de som redan bor i kommunen i dag”, säger Ragnar Bengtsson.
ANNONS
ANNONS
100 000 bostäder saknas – mest i storstäderna
Med denna modell uppskattar Hyresgästföreningen att det år 2023 saknades totalt 109 323 bostäder i 118 svenska kommuner. Bristen är störst i Stockholm (24 400 bostäder), följt av Göteborg (8 400) och Malmö (7 600).
När byggbehovet summeras för dessa kommuner uppgår det till 49 700 bostäder årligen – en siffra som ligger nära Boverkets prognos på 52 300 nya bostäder per år de kommande tio åren.
”Nej, men vår modell är lättare att förstå och visar byggtalet på kommunal nivå och det är då ett redskap som verkligen hjälper kommunerna”, säger Ragnar Bengtsson.
Boverket svarar: Faktafel i rapporten
Boverket har tagit del av rapporten och ifrågasätter delar av innehållet. I ett skriftligt svar till Fastighetstidningen säger myndigheten att rapporten innehåller både faktafel och missvisande tolkningar.
”Rapporten hade blivit mer trovärdig och korrekt om Boverket getts möjlighet att faktagranska rapporten eller om personer som är ansvariga för respektive underlag blivit intervjuade av författaren”, skriver de.
De anmärker även att Hyresgästföreningens rapport inte nämner de nya förändringar som gjorts i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, som trädde i kraft den 1 mars 2025.
Påverka kommunerna – och skydda medlemmarna
ANNONS
En del kan fråga sig varför Hyresgästföreningen gör den här typen av beräkningar, då deras medlemmar redan har bostäder. Men enligt Ragnar Bengtsson är bostadsbristen ändå en direkt fråga för föreningens medlemmar:
”Jo, våra medlemmar är väl inte den svagaste gruppen på bostadsmarknaden, men ofta har de lägre inkomster och behöver en god tillgång på bostäder i samhället. Våra medlemmar tjänar inte på att det råder en brist på bostäder.”
Han poängterar att modellen kan vara ett verktyg för kommuner att fatta mer träffsäkra beslut om hur mycket och var det behöver byggas.
Läs mer:
Oroande: Över 900 konkurser på en enda månad – igen
Ekonomisk brottslighet växer snabbt – allvarligt hot mot samhället
Sänkt moms på basvaror – experten reder ut
Heimstaden i öppet angrepp mot Finansinspektionen
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS