Förslag i klimatanpassningsutredningen kan innebära stora kostnader för fastighetsägare – en prislapp som kommer att drabba både kustområden och inlandsområden.


Mest läst i kategorin
Den senaste klimatanpassningsutredningen, som presenterades för regeringen nyligen, föreslår att fastighetsägare ska stå för en del av kostnaden för de åtgärder som vidtas för att skydda deras egendom mot klimatrisker, rapporterar Dagens Nyheter.
Det innebär att den som bor i områden med översvämningsrisk eller på områden som hotas av stigande havsnivåer kan komma att tvingas betala för skyddsåtgärder som exempelvis skyddsvallar och dikning. För husägare i riskområden kan den ekonomiska bördan bli mycket stor.
MISSA INTE: Pensionsmyndigheten: Fondernas säkerhet stärkt efter skandalerna
En ny, dyr verklighet för husägare
Förslaget innebär att kommunerna kan ta ut avgifter från fastighetsägare som gynnas av de skyddsåtgärder som vidtas för att motverka översvämningar eller andra klimatrelaterade risker.
Avgiften ska baseras på hur mycket nytta varje fastighet har av åtgärden och får inte överstiga 10 procent av fastighetens marknadsvärde. För vissa områden, som vid kusterna, kan detta innebära höga kostnader – upp till en miljon kronor eller mer för de mest utsatta villorna i södra Sverige.
Ett konkret exempel är husen vid hamnen i Skanör, där kommunen nyligen påbörjade byggandet av en skyddsvall för att skydda området från stigande havsnivåer. Detta är en del av den pågående klimatanpassningen för att hantera de ökande riskerna för översvämningar, men många av husägarna har protesterat mot åtgärden då den innebär att deras havsutsikt går förlorad. Något Aftonbladet skrivit om.

Vem ska betala för klimatanpassningen?
Förslaget om att fastighetsägare ska bidra till kostnaderna för skydd mot översvämningar och andra klimatrisker är kontroversiellt. Kritiker menar att det är orättvist att fastighetsägare ska tvingas betala för åtgärder som är nödvändiga för att hantera klimatförändringarnas effekter. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén är en av de som kritiserat förslaget och menar att staten bör ta ett större ekonomiskt ansvar för klimatanpassningen.
”Regeringen har förbjudit utredaren från att föreslå det som alla vet måste till – statlig medfinansiering. För att klara av den enorma uppgiften att anpassa vårt samhälle till ett förändrat klimat och höjda havsnivåer behöver staten gå in och ta ett finansiellt ansvar”, säger Helldén.
En lösning för kommunerna?
Utredaren, Johan Hjalmarsson, försvarar förslaget och menar att det är rimligt att fastighetsägare som får nytta av skyddsåtgärder också bidrar till kostnaderna. Han menar att det är en liknande ordning som fördelningen av kostnader inom vatten- och avloppssystem, där alla som får nytta av åtgärderna delar på kostnaden.
Men det finns också en annan del av förslaget som väcker ännu mer uppseende – kommunerna kan även besluta att vissa områden inte ska skyddas alls, vilket innebär att de boende i dessa områden får välja mellan att acceptera de ökade klimatriskerna eller att flytta.
Detta scenario har redan inträffat i Landskrona, där kommunen beslutat att omvandla ett koloniområde till naturmark för att undvika de höga kostnaderna för klimatanpassning, skriver klimatreportern Peter Alestig i en annan DN-artikel.
Pourmokhtari välkomnar förslaget
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) välkomnar utredningens förslag, men poängterar att det är viktigt att agera nu för att skydda samhället mot de allt mer påtagliga effekterna av klimatförändringarna.
”Vissa säger att klimatförändringar mest påverkar framtida generationer, men faktum är att konsekvenserna är här redan i dag. Därför måste vi rusta oss för att hantera de riskerna”, säger Pourmokhtari.
Vad som är klart är att de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att märkas i plånboken för många svenskar.
Läs mer:
Riksbankens ledamöter väljer rörlig ränta – trots högre risk
Lurad på miljoner och skuldsatt – men hittade vägen tillbaka
Så investerar du som Warren Buffett – experten förklarar
Klyftorna växer – så splittrad är Sveriges arbetsmarknad

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.