Småhusägare med el- eller gasvärme har bara dagar på sig att söka ett statligt bidrag på upp till 60 000 kronor för energieffektivisering – annars går möjligheten förlorad. Men reglerna är snåriga, och fyra av tio ansökningar avslås.


Mest läst i kategorin
Det tillfälliga bidraget för energieffektivisering infördes som en reaktion på de höga elpriserna vintern 2022–2023. Nu när bidragsfönstret närmar sig stängning, varnar Boverket för att tiden håller på att rinna ut.
”Det börjar bli bråttom om man ska hinna med”, säger Helena Svensson, jurist på Boverket, till Aftonbladet.
För att ansökan ska behandlas måste den vara inskickad till länsstyrelsen senast söndagen den 1 juni 2025. Själva ansökan görs via Boverkets webbplats.
MISSA INTE: Allt färre småsparare följer klassiska rådet på börsen
Upp till 60 000 kronor – men bara för vissa åtgärder
Bidraget täcker 50 procent av materialkostnaden för vissa energieffektiviserande åtgärder, uppdelat i två delar:
- Max 30 000 kronor för värmesystemsåtgärder, som exempelvis installation av en frånluftsvärmepump, luft-vattenvärmepump, eller anslutning till fjärrvärmenät.
- Max 30 000 kronor för klimatskärmsåtgärder, såsom tilläggsisolering, fönsterbyte eller vindtätning.
Det minsta bidraget som kan beviljas är 10 000 kronor, vilket innebär att materialkostnaden måste uppgå till minst 20 000 kronor.
Och det är bara småhus med el- eller gasvärme som kan få bidraget. Systemet får inte ha någon kompletterande uppvärmning – med vissa undantag för exempelvis solceller, trivseleldning eller luft-luftvärmepumpar äldre än tio år.

Juridiska fallgropar – många får avslag
Statistiken visar att över 40 procent av de inkomna ansökningarna avslås. Enligt Helena Svensson är det många som missar grundläggande krav.
”Vi får in många ansökningar från personer som bor i hus med radiatorer, men som nyligen installerat luft till luft-värmepump. Det är väldigt vanligt, men det gör att man inte har rätt till bidraget.”
Den som vill ansöka bör därför läsa igenom regelverket noggrant innan ansökan skickas in. Bland annat gäller att åtgärden inte får ha påbörjats mer än fyra månader före ansökan.
”Har det gått mer än fyra månader sen du påbörjade åtgärden så är det kört”, säger Svensson.
Dessutom måste en offert bifogas ansökan som visar att arbetet är planerat och prisdiskuterat.
Utbetalning först efter slutfört arbete
När åtgärden väl är genomförd, begärs utbetalning i ett separat steg. Då ska fakturor bifogas som visar att arbetet är slutfört och vad materialkostnaderna varit.
Sista dag för att skicka in begäran om utbetalning är den 1 oktober 2025, eller senast sex månader efter att åtgärden avslutats – beroende på vad som inträffar först.
Ekonomisk lättnad i tuffa tider
Trots en ljusning i konjunkturen är Sveriges hushåll fortfarande hårt pressade av höga räntor och energikostnader. För många småhusägare kan detta bidrag bli en välkommen ekonomisk hjälp, men det kräver snabb handling och noggrannhet.
”Det är många olika förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att bidrag ska beviljas. Den som funderar på att söka måste noggrant sätta sig in i reglerna”, avslutar Helena Svensson.
Med upp till 60 000 kronor i potten kan alltså det tillfälliga energieffektiviseringsbidraget göra stor skillnad för småhusägare – men klockan tickar och många ansökningar avslås för att reglerna inte följts.
Läs mer:
När lönar det sig att ha villabatteri?
Arbetarpensionen splittrar – S-förslag möter hård kritik
Handlare i EU vill ha digital euro – protesterar mot kortjättarnas avgifter
Regeringen vill minska antalet elområden

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.