Så mycket dyrare har el, vatten och avfall blivit

Få undgick att inte märka av de rusande elpriserna förra hösten som en konsekvens av energikrisen i spåren av Ukrainakriget. Det är dock inte bara elpriserna som grävt hål i plånböckerna för hushållen och fastighetsägare. Totalkostnaden för el, fjärrvärme, avfall samt vatten och avlopp ökade med elva procent under förra året enligt Nils Holgersson-rapporten som görs ihop av en rad aktörer: Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen samt Sveriges Allmännytta.

Skulle du vilja anlita erfaren arbetskraft? Klicka här.

Medan elpriset ökat allra mest, 17,7 procent, har samtliga delar som mätts, uppvisat en kostnadsökning, konstaterar Nils Holgersson-gruppen.

Monopol

Louise Wall, hållbarhetschef vid HSB och tillika ordförande i Nils Holgersson-gruppen, påpekar att medan kund och hushåll i vanliga fall kan göra ett urval är det här kostnadsposter där den möjligheten inte ges:

– Ta fjärrvärme eller elnät så är du som kund tilldelad det nät som finns. Det finns inga konkurrenter och som konsument kan du inte påverka. Det är en monopolliknande ställning vilket gör att konsumenterna blir väldigt utsatta och kostnaderna är också väldigt stora.

Rent geografiskt märks också stora skillnader mellan olika delar i landet. Medan Luleåbor i genomsnitt betalat 1 917 kronor i månaden för samtliga delar så får invånare i Nordanstig i Gävleborgs län i snitt betala 3 226 kronor.