Glöm köerna till Eiffeltornet och trängseln i Rom. Den nya resetrenden handlar inte om att se världen, utan att förstå den – genom de döda.


Mest läst i kategorin
Massturismen har fått konkurrens av stillhet, historia och mossa.
Gravturism, eller kyrkogårdsturism, sprider sig i Europa när resenärer söker något mer än sol och shopping. Nu följer svenska kyrkogårdar efter.
Missa inte: Checklista: Så vinterstänger du fritidshuset på rätt sätt. E55
Ny trend i resandet
Kyrkogårdsturism, även kallad tombstone tourism, har gått från ett udda intresse till ett växande resefenomen. Enligt Euronews handlar trenden om att göra uppror mot ”checklista-resor” och istället söka upplevelser med djup och mening.
Turismexperten Catherine Warrilow menar att fler resenärer lockas av platser där historien lever vidare.
”Intresset för att besöka kyrkogårdar ökar – och jag tycker att det är en riktigt positiv koppling till anor och regional historia”, säger hon till Euronews.
Det låter kanske makabert, men för så kallade tafofiler, människor som fascineras av kyrkogårdar, handlar det om historia, kultur och berättelserna bland de döda.
Senaste nytt
Kyrkogårdar som ”friluftsmuseer”
En av dessa är den brittiske filmmakaren Jono Namara. Han beskriver kyrkogårdar som ”friluftsmuseer” formade av konst, arkitektur och tro. Genom åren har han besökt hundratals gravplatser i Europa, från Londons Magnificent Seven där Karl Marx vilar, till Père Lachaise i Paris där Oscar Wilde är begravd.
”Kyrkogårdar är inte skrämmande eller makabra platser”, säger Namara till Euronews.
Hur ett folk minns sina döda säger något om hur det väljer att leva, och just den insikten gör kyrkogårdarna till något mer än viloplatser, menar Namara.

Svensk kyrkogård väcker liv
Trenden med gravturism har även nått Sverige. I Uddevalla arbetar kyrkogårdschefen Helena Lind tillsammans med kyrkorådets ordförande Christian Persson med att väcka lokalhistorien till liv på Norra kyrkogården.
Nya informationsskyltar har satts upp vid flera gravar, bland annat hos personer som formade stadens kultur under 1800-talet.
”Det handlar om att ta hand om kulturarvet som finns på kyrkogårdarna”, säger Lind till Sveriges Radio.
Persson berättar hur han själv hittade nya berättelser i stadens historia.
”Vi har ju en dam här borta till exempel som dog i koleran då 1834. Det hittade jag när jag var inne i folkbokföringen och jämförde med vad som fanns på kyrkogården här”, säger han till Sveriges Radio.
Arbetet fortsätter med målet att fler kyrkogårdar ska få liknande skyltar de kommande åren.
Läs även: Jonas, 53, sökte hundratals jobb – blev uppläxad för sin erfarenhet. Dagens PS

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.