Sveriges kommuner står inför en ekonomiskt utmanande framtid. Antalet personer över 85 år ökar kraftigt de kommande åren, samtidigt som kommunernas köpkraft urholkats av flera års lågkonjunktur.
Paulina Monzón
Uppdaterad: 19 maj 2025Publicerad: 19 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
SKR:s ekonomirapport för maj 2025 slår fast att antalet personer över 85 år i Sverige väntas öka med 60 procent fram till år 2033. Samtidigt visar tre scenarier att behovet av äldreomsorg kan öka med mellan 13 och 33 procent – beroende på hälsoutveckling och medellivslängd.
Men det är inte bara omsorgsbehovet som stiger – även kostnadstrycket ökar. SKR:s chefsekonom Emelie Värja konstaterar att de senaste två årens ekonomiska torka har försvagat många kommuners ekonomi.
”De senaste tuffa åren har lett till en urholkning av skatteunderlag och köpkraft i kommuner och regioner. Det påverkar både de kortsiktiga förutsättningarna och den långsiktiga förmågan att finansiera de stora investeringar som behöver göras”, säger hon i ett pressmeddelande.
MISSA INTE: Allt färre småsparare följer klassiska rådet på börsen
Små kommuner mest utsatta
Det senaste årets förbättrade resultat – 17 miljarder kronor i kommunsektorn 2025 jämfört med 16 miljarder året innan – döljer stora skillnader. Endast 18 kommuner räknar i år med att gå med nollresultat eller back, jämfört med hela 104 kommuner i fjol. Ändå pekar SKR på att skillnaderna mellan kommunerna ökar. Små kommuner, särskilt de med färre än 10 000 invånare, står inför de mest akuta utmaningarna.
I Lycksele märks det tydligt. Där ska ett äldreboende läggas ner, trots ett växande omsorgsbehov. Personal och boende är både besvikna och oroliga.
”Jag skulle vilja att staten går in med mer pengar. Många kommuner går ju back. Jag tycker de ska sluta spara in på de äldre. Det är ju de som har byggt upp välfärden”, säger undersköterskan Veronica Burvall till TV4
ANNONS
ANNONS
Stora investeringar krävs – men utrymmet är begränsat
Behovet av investeringar är omfattande. Enligt rapporten planerar över 70 procent av kommunerna att öka sina investeringar inom vatten och avlopp – samtidigt som resurserna är begränsade. Utöver äldreomsorgen krävs utbyggnad inom klimatanpassning, civil beredskap och teknisk infrastruktur.
”Vi ser ett förändrat behov av investeringar, framför allt handlar det om fler områden. Här behövs en bättre och tydligare ansvarsfördelning och en mer aktiv roll från staten,” säger Emelie Värja.
Samtidigt betonas behovet av att tänka nytt inom äldreomsorgen. Många kommuner försöker nu satsa mer på hemtjänst, som ofta är billigare än särskilda boenden. Tekniklösningar och förebyggande hälsosatsningar lyfts också fram som sätt att minska trycket.
”Det handlar om att hitta nya arbetssätt och att jobba med hälsofrämjande insatser. De kan också behöva jobba mer med välfärdsteknik som ett sätt att öka självständigheten och öka möjligheten för de äldre att stanna kvar några år extra hemma”, säger Sabina Joyau, sektionschef på SKR, till TV4.
Staten måste ta ett större ansvar
SKR:s ordförande Anders Henriksson betonar att långsiktiga och generella statsbidrag är avgörande för att kommunerna ska kunna planera och investera hållbart. Dagens detaljstyrning från staten ses som ett hinder snarare än en hjälp.
”Det viktigaste i detta läge är att kommuner och regioner får långsiktiga planeringsförutsättningar, med värdesäkrade och generella statsbidrag. Det krävs både för att utveckla välfärden här och nu och framåt, och för att främja investeringar. Vi vill ha en bra dialog med staten och ta gemensamt ansvar,” säger Henriksson.
Läs mer:
ANNONS
När lönar det sig att ha villabatteri?
Arbetarpensionen splittrar – S-förslag möter hård kritik
Handlare i EU vill ha digital euro – protesterar mot kortjättarnas avgifter
Regeringen vill minska antalet elområden
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Paulina Monzón
E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS